Många ansikten känns igen och då går det snabbt med både våg och dokument. Ibland blir det kontroll av lasten och då får de köra och tippa för en genomgång, men det är de flesta införstådda med.
- Majoriteten av alla som kommer vet ju precis vad som krävs och det finns ingen vinning för dem att fuska, säger Lizette.
När vågen låg längre upp i backen hände det oftare än idag att tjejerna fick agera trafikvakter och påminna om både hjälm och väst i tipphallen. Säkerheten är jätteviktig när man omger sig med stora lastbilar och dolda vinklar.
- Ser vi kollegor som missar är vi på dem också för där måste vi vara goda ambassadörer för dem som kommer hit, säger Lizette.
Mycket papper
En stor del av arbetsdagen handlar om dokumentation av papper. Den som trodde att vi 2024 skulle ha uppnått det papperslösa samhället trodde fel. Farligt avfall har sina dokument, animaliska biprodukter sina och det så kallade importerade avfallet har en rad papper som följer med leveranserna och som ska fördelas på olika instanser och till och med olika länder.
Dagligen samarbetar Malin och Lizette med kollegorna på travers och drift för styrningen av vissa leveranser till specifika pannor för att balansera upp alltför blött eller torrt material för den bästa bränslemixen i pannan.
Ibland kommer myndigheter, skolor, polis och andra och vill förbränna sekretessmaterial. Någon gång kommer särskilt konstiga förfrågningar som den gången en lastbil vält med flaket fullt av bananer och undrade om det var möjligt att lämna dem på Kristinehed.
Det mesta går att lämna med rätt dokumentation, men material som jord, grus och liknande vill man inte ha in och kommer det erbjuds chauffören en lista med andra bolag som kan ta emot just den fraktionen.
Vissa dagar kommer lastbilar som ska checka ut avfall för transport från Kristinehed. Dit hör till exempel filterkakor och flygaska, restprodukter från pannor och skorstenar som tas omhand externt. Den giftiga flygaskan körs till exempel till Langöya i Norge för att hanteras miljösäkert.
Som man förstår är den ena dagen knappt den andra lik vilket är en stor orsak till att både Lizette och Malin trivs så bra.
- Vi har stor frihet att lägga upp jobbet och vi kan gå in till kontoret om vi vill äta lunch eller umgås med de andra kollegorna och det gör vi ibland om det är fint väder och vi sitter ute. Annars stannar vi gärna här eller går ut och går på lunchen då vi stänger luckan, säger Lizette.
Förvirrade besökare
Som ”grindvakter” vid områdets infart har de genom åren också fått stoppa en hel del mer eller mindre förvirrade besökare som inte borde gett sig in på anläggningen.
- När pokémon go kom hade vi folk som sprang här och letade efter figurer med mobilerna. Vi har också haft många besökare som velat betala till exempel elfakturor och trott att vi tillhör den vanliga kundserviceavdelningen.
Den största förändringen på de åtta år tjejerna jobbat i vågen är nog synen på avfall och hur mycket mer noga man är idag med vad som förbränns och hur allt hanteras utifrån klimat och miljö, både vad gäller värderingar och lagar och regler.
- Vi får allt bättre koll på vad som kommer in och kraven är högre också på sorterat och osorterat. När vi började gick det mesta under några få benämningar, idag är det uppdelat på en massa olika artiklar, säger Malin.
Medan vi pratar knackar det på luckan och en chaufför förklarar att nu tar han med tidigare nämnda filterkakor. Malin fixar dokumenten och bilen kör i väg.
- Kollegorna är ju det som gör jobbet allra roligast och att man trivs så bra, men också att man får träffa människorna som kommer hit. I lagom stor dos, säger Lizette och skrattar.